ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus

Arkiv för mars, 2012

Monsterläsning på Myltan

20120315

Idag läste vi bara en av monsterböckerna och sen gick vi ut. Jag (M-L) lade ut alla monsterböckerna på vår samlingsmadrass & barnen gick in och började bläddra, titta & läsa själva medan vi väntade på att alla skulle bli klara & komma in på samlingen.

Det blev ole dole doff om vilken bok vi skulle ta, eftersom alla ville höra olika. Det blev ”Monster i mörkret”.

20120319

Vi började på samma sätt idag. Böckerna låg samlingsmadrassen & barnen satte sig & började själva ”läsa” de böcker de hört.

Vi läser boken ”Monster i höjden” en av killarna tycker att lilla monster har stora ögon. Han kommenterar detta högt & ljudligt.

Vi fortsätter att läsa & kommer till bilden där lilla monster ska klättra upp i trädet.

–Vilka konstiga ögon han har, säger Isak då & pekar.

Vi fortsätter att läsa. Barnen kommenterar & berättar egna historier.

När jag avslutat ”monster i höjden” vill Isak läsa ”Monster i mörkret”, men först ska jag läsa den. Jag läser en gång & sen återberättar Isak sagan, för Max & Tova, med hjälp av boken & lite frågor från mig.

Så avslutat jag, men barnen är inte klara. De vill låna figurerna & boken ”monsterbesök”. Så börjar Isak & Tova att leka med figurerna, snart kommer de in till oss i lekrummet. Isak vill låna klossarna, till tornet, som stora monster sparkar sönder. Tyvärr är klossarna upptagna av andra barn som bygger. Jag föreslår att han ska låna några, men det blir fel & Isak avslutar.

 

Barnen leker indianer!

 

I Åsele jobbar barnen för fullt med boken När mamma var indian av Ulf Stark. Barnen syr sina egna indiankläder och pannband. De målar och syr fast paljetter så de ska bli riktigt fina. Några barn tyckte det var svårt att sy, men så var det första gången också.

I sporthallen har barnen ”lekt boken”, de har ålat och klättrat under och över hinder liksom pojken i boken gjorde. Alla barnen tyckte det var jätteskojigt!

Barnen pysslar och leker indian.

I Åsele jobbar barnen för fullt med boken När mamma var indian av Ulf Stark. Barnen syr sina egna indiankläder och pannband. De målar och syr fast paljetter så de ska bli riktigt fina. Några barn tyckte det var svårt att sy, men så var det första gången också.

Vackra afrikanska tyger och medryckande musik på förskolan Myrstacken i Norsjö

Vi läser tillsammans ur boken Makwelane och krokodilen. Efteråt samtalar vi om hennes familj och ritar pappa, mamma, Makwelane och mormor Gogo.

 I Afrika där Makwelane bor har man många fina tyger. De här tygerna är köpta där. Titta bara så fina mönster och färger det är!

 Här är det sång för hela slanten! Vi sjunger ”Sabokoaja” och ”Mangwani m´pulele” på afrikanska och svenska. Med en trumma från Afrika och lite andra instrument kompar vi vår sång.

 

FÉ BESÖK I SPÖKHUSET

Sportlovet är avverkat och vardagen tillbaka…     

För oss innebär det Give me five på tisdagar och just den här tisdagen var det dags för besök i SPÖKHUSET på biblioteket igen. Vi samlades som vanligt i foajen för att invänta varandra. När alla hade kommit och alla var dammsugade av Trollkarlen fick vi smyga in i SPÖKHUSET.

Där inne var Häxorna och Trollkarlen, och på en pall var det en låda med ett levande ljus. Trollkarlen berättade att det var deras brevlåda! Trollkarlen drog ut en låda under ljuset och där låg det ett brev med siffror på.  Barnen kunde berätta att det var ett telefonnummer. Trollkarlen ringde upp numret och den som svarade var BOK-FÉN! Hon sade att hon gärna ville komma och hälsa på, och det fick hon!

Det knackade på dörren och Trollkarlen öppnade. Häxorna var nog lite rädda men de såg snart att Bok-fén såg väldigt snäll ut. Bok-fén berättade att hon hette BokMalin och tyckte mycket om böcker. Hon ville så gärna ge barnen böcker men det var ju så många barn och det fanns bara en bok i SPÖKHUSET. Barnen tyckte att hon kunde trolla fram böcker för hon hade ju ett trollspö. Bok- fén sa att hon behövde en stor låda för att kunna trolla fram så mycket böcker. Och vilken tur, vi hade ju vår stora kista!!

Bok -fén trollade, och när Häxorna öppnade kistan var den full av böcker!Alla böcker var likadana och de hette ”Barnens andra bok”, en antologi sammanställd av Siv och Gertrud Widerberg. Nu fick alla barn turas om att komma fram och hämta en bok hos Bok -fén.

Alla barn blev så glada över sina böcker, men gladast av alla var Bok – fén över att se alla barnen genast börja bläddra i sina böcker!

Innan Bok -fén måste ge sej av igen ville barnen be henne om en liten tjänst. Barnen hade hemma på förskolorna ritat och skrivit recept för Häxor och Monster. Nu ville de att Bok – fén skulle hjälpa dem att göra en riktigt fin kokbok av teckningarna. Bok – fén lovade att hjälpa till med det och sen vinkade vi adjö till henne.

När Bok -fén gått, tyckte Häxorna att vi skulle läsa sagan om den lilla flickan som inte var rädd för någonting, igen.  Och det tyckte barnen också!

Men när Häxan läst en bit in i berättelsen slutade hon läsa och undrade om barnen ville vara sagofigurerna och visa vad som hände i sagan. Det ville barnen gärna!  De klädde ut sej till häxor, trollkarl, monster, lejon och flicka….  Kläderna räckte inte till alla samtidigt, men det gick bra att turas om!

Men tiden går fort när man har roligt och hux flux var det dags att säga adjö! Trollkarlen bjöd barnen på ett trolleri, han lyckades få glasklumpen som stod på pidestalen att lysa! För det fick han en stor applåd!

Sedan berättade han att Häxorna och han skulle bli hemlös, för nu skulle spökhuset rivas!! Häxorna grät och grät, men ena Häxan fick en idé, de kunde ju flytta upp på Kullerbacken, nu när våren kommer!

Och nästa gång vi träffas, då går vi ut och påskar!!

Vi hörs och syns!

Finns makwelanen i verkligheten?

Barn och personal i Norsjö har funderat på om instrumentet som flickan Makwelane i boken Makwelane och krokodilen får av sin far då hon föds finns i verkligheten. I boken har instrumentet samma namn som flickan. Det var inte så lätt att få reda på det. Till slut skickade Synneva på biblioteket ett mail till Piet Grobler som har illustrerat boken.

Nästa dag kom ett svar från Piet. Han skrev ungefär så här:

Det gläder mig mycket att barn i Sverige tycker om boken som Maria och jag har gjort. Min fru är musikvetare och texten här nedanför har hon tagit från en handbok i musiketnologi.  Vi bifogar också en bild där man ser en nutida version av instrumentet. Vi önskar er alla lycka till!

Här är texten om makwelanen:

Makwelanen är ett traditionellt instrument från Zulustammen I Afrika. Det är ett kalebassinstrument med en sträng. På Zulu heter den UMAKHWEYANE. Den har en metallsträng som är fäst vid en båge och strängen är fastknuten på mitten där en kalebass som är torkad och urgröpt är fästad. Man håller fast instrumentet vid kalebassen med utsträckta fingrar och kan därmed spela en hög ton ovanför kalebassen eller en låg ton under den. Den andra handen slår på strängen med en tunn käpp eller ett rör. Det här instrumentet är speciellt förknippat med unga, ogifta kvinnor som använder det då de sjunger kärlekssånger.

 

 

 

 

Mera kreativitet i Vilhelmina

Barnen på Fjällripan har valt att göra monstermasker. Barnen har gjort sina egna mönster, klippt och sytt och formgett sina vackra masker!

 

Skaparglädje i Vilhelmina

Här kommer några smakprov på vad man kan skapa efter inspiration från Güettlers Monsterböcker!

 

 

 

 

Virkade monster från Tranan i Nästansjö och färgglada monster från Täppan i Vilhelmina.

Lertavlor från Saxnäs och en blivande bok från Dalasjö